Många barn tvingas vara med om en skilsmässa eller separation mellan föräldrarna och tyvärr även uppslitande domstolstvister kring t.ex. vårdnad, boende och umgänge. Tanken med medlingen är att hjälpa föräldrarna att finna en samförståndslösning kring frågeställningarna som rör t.ex. vårdnad, boende och umgänge, istället för att tvista i domstol.
Medling i familjetvister går vanligtvis till på följande sätt, med Gert som medlare.
Inledningsvis hålls ett enskilt samtal om cirka två timmar med föräldrarna, för att de bland annat ska få möjlighet att var för sig berätta vad de vill uppnå genom medlingen och vad de själva kan bidra med för att göra en överenskommelse möjlig. Det föräldrarna vill uppnå behöver inte nödvändigtvis enbart handla om tvistefrågorna (som oftast rör vårdnad, boende och/eller umgänge), utan det kan även avse hur föräldrarna vill förhålla sig till varandra i framtiden (kommunikation, samarbete, förtroende etc.).
Därefter hålls gemensamma möten med föräldrarna, oftast flera kortare eller längre samtal, varvid tvistefrågorna och annat diskuteras och överenskoms. Vanligtvis, men inte alltid, är föräldrarna då redan i en domstolsprocess, som är pausad i avvaktan på att en samförståndslösning eventuellt nås under medlingen. När föräldrarna slutligen når en överenskommelse rörande tvistefrågorna, kan de få innehållet nedtecknat i en verkställbar dom genom domstolens försorg. Övriga överenskommelser, t.ex. rörande kommunikation, samarbete, förtroende etc., kan bifogas domen. På så sätt får föräldrarna samtliga överenskommelser i samma dokument (domen).
Föräldrarnas respektive ombud deltar oftast inte under själva medlingsmötena, men Gert brukar samtala med dem, om föräldrarna fastnar i motstridiga positioner, särskilt vad gäller tvistefrågorna. Syftet är att få ombudens hjälp med att finna konstruktiva strategier för parterna ska kunna komma överens. Härvid kan ombuden spela en ibland avgörande roll. Dessutom brukar föräldrarna, mellan medlingssamtalen, diskutera den möjliga överenskommelsen med sina ombud.
Emellanåt finns behov av att – utöver medlaren – även engagera en barnpsykolog i medlingen, som ibland talar enskilt med barnet/barnen. Notera att detta inte är detsamma som barnsamtal under en vårdnads-, boende och umgängesutredning, som utförs av socialförvaltningen. Syftet med barnpsykologens barnsamtal är istället att få klarhet om barnets psykologiska mående samt en uppfattning om vad som kan tänkas vara barnets bästa i den givna situationen, utan att barnet behöver ta ställning mellan föräldrarna. Barnpsykologen kan även medverka vid de gemensamma samtalen med föräldrarna, ofta som ett professionellt ”bollplank” för dem.
Fördelen med medling i vårdnadstvister, jämfört med en domstolsprocess, är bland annat att föräldrarna under medlingen får hjälp med att fokusera på barnet/barnen, istället för på den andra förälderns tillkortakommanden, samt på nuet och framtiden, istället för det som har varit. Dessutom är det i medlingen föräldrarna själva – och inte en domare – som bestämmer hur de aktuella frågorna ska regleras på bästa sätt för deras barn. Detta samtidigt som man sparar tid och pengar samt förbättrar chanserna för att barnen kan må bra och att föräldrarna får en bättre fungerande föräldrarelation.
Med anledning härav rekommenderas tvistande föräldrar, advokater och andra ombud i familjetvister samt domare, att föreslå medling, gärna så tidigt som möjligt under domstolsprocessen (eller före en sådan). När domstolen har utsett en medlare betalar staten kostnaden för honom eller henne (inklusive kostnaden för en eventuell barnpsykolog). Medlarens uppdrag pågår vanligtvis under fyra veckor, med möjlighet till förlängning om parterna vill och tingsrätten godkänner det (vilket den normalt sett gör).
I familjetvister med gräns- eller kulturöverskidande inslag, kan ”co-mediation” användas (se ”Medling i gräns- eller kulturöverskridande tvister”).
Kontakt
Postadress